Artiklar

Behind Armour Blunt Trauma (BABT) är en fackterm för icke-penetrerande skador som kan uppstå bakom en beskjuten skyddsväst eller ballistisk platta. Ballistiska kroppsskydd deformeras alltid i någon omfattning på baksidan då de stoppar en projektil. Den energi som överförs mot kroppen kan orsaka inre skador trots att kulan inte penetrerar skyddet. 

 

För att minska risken för skador använder alla etablerade teststandarder ett gränsvärde för hur mycket ett skydd får deformeras vid träff. Vid ett ballistiskt test monteras skyddet mot en kalibrerad lera och efter beskjutning mäts djupet på den inbuktning som uppstått bakom skyddet. Den globalt dominerande NIJ-standarden (Ballistic Resistance of Body Armor NIJ Standard) tillåter max 44mm inbuktning.  

 

44mm-kriteriets ursprung

44mm-kriteriet har använts i den amerikanska NIJ-teststandarden sedan 1978 då version 0101.01 ersatte den tidigare 0101.00 från 1972. Fem skyddsnivåer angavs i standarden; de tre lägsta nivåerna innehöll lågenergivapen i form av vanligt förekommande pistol- och revolverkalibrar (.22LR, .38, 9mm, .357 Magnum och .44 Magnum), medan de två högsta skyddsnivåerna bestod av högenergivapen i form av gevärskalibrarna 7,62x51 respektive 30-06 med pansarbrytande kula. 

 

44mm-kriteriet bygger på forskning med djurexperiment som amerikanska militären utförde under 1970-talet¹. Man genomförde bland annat experiment där levande getter försågs med kevlarväst och sedan besköts med revolverkalibern .38 Special. Med max 44 mm inbuktning bakom skyddsvästen ansågs risken för allvarlig skada och död vara låg för en get och ännu lägre för en människa. 

 

Forskningen var helt fokuserad på mjuka kevlarskydd och lågenergikalibern .38 Special som tillhörde standardens lägsta skyddsnivå. Behovet av att studera effekten av ammunition med högre energi diskuterades men ingen vidare forskning kom till stånd -möjligen pga ekonomiska skäl. 

 

44mm-kriteriet implementerades sedan i teststandardens samtliga fem skyddsnivåer trots att ingen motsvarande forskning hade genomförts på gevärskalibrar av den typ som ingick i de två högsta skyddsnivåerna. Kulhastigheten och anslagsenergin är avsevärt mycket högre hos gevärsprojektilerna, och de kräver dessutom en helt annan typ av skydd än de som användes i djurexperimenten. 

 

Säkerhetskriteriet är otillräckligt för gevärsklassade skydd

Trots avsaknaden av evidens för att applicera 44 mm-kriteriet på gevärskalibrar av nämnd typ så har det levt kvar i teststandarden fram till denna dag. Flera svenska djurexperimentella studier har dock med skrämmande tydlighet visat dess brister.

 

Studier från Totalförsvarets forskningsinstitut²  och en relaterad avhandling från Karolinska institutet³ beskriver en serie experiment där grisar under narkos försågs med ballistiska skydd och besköts med Ak 4 (7,62x51 NATO). 

 

För att utvärdera 44mm-kriteriet användes olika kombinationer av skydd som testats mot lera för att fastställa medelvärden för inbuktningen i respektive grupp:

 

1. Mjuk skyddsväst (Kroppsskydd m/94) + keramplatta (28mm)
2. Keramplatta med tre lager uniformstyg bakom (34mm)
3. Endast keramplatta (40mm).

 

I en senare studie användes också en polyetenplatta m/98 + fyra lager aramid, vilket gav en inbuktning om 42 mm. Dödligheten var 0% vid 28mm, 25% vid 34mm och 50% vid 40mm. Vid 42mm var dödligheten så hög som 57%. Samtliga grisar uppvisade någon grad av lungskada. Andra vanliga effekter var t.ex. påverkan på hjärnan och hjärtat som i något fall var dödlig. Resultatet visar att 44mm-kriteriet inte är användbart för att få ett acceptabelt skydd mot gevärsprojektiler som t.ex. 7,62x51. 

 

Brist på data från mänskliga fallexempel

Generellt råder en internationell brist på data från mänskliga fallexempel av BABT från högenergiträff, då lejonparten av tillgänglig information kommer från poliser som blivit beskjutna med pistolkalibrar. Data kring händelser som inträffar i militära sammanhang är ofta konfidentiell och inte tillgänglig för akademisk granskning. 

 

De få militära fall som finns i öppna källor är svåra att dra några egentliga slutsatser ifrån - även om det verkar finnas en tendens bland vissa forskare att framhäva en avsaknad av mänskliga fallexempel med dödlig utgång.

 

Inom skyddsforskningen tycks internationellt fokus ha legat på diverse tekniska simuleringar samtidigt som intresset för biologisk och medicinsk experimentellt inriktad forskning har varit svalt. Den omfattande forskning som bedrivits av FOI utgör därför en ovärderlig kunskapskälla om effekterna av High Velocity Behind Armor Blunt Trauma och belyser vikten av att minimera inbuktningen bakom skyddet. 

 

Vilken typ av skydd är mest effektivt mot BABT?

Mjuka skydd av aramid eller polyeten kan svikta relativt mycket när de absorberar en projektil, men denna typ av skydd är endast klassade mot lågenergivapen som pistoler. För mjuka skydd är 44mm-kriteriet användbart och risken för svåra skador är låg. 

 

Rena fiberskydd som t.ex. ballistiska lättviktsplattor av polyeten deformeras ofta rejält vid beskjutning och har störst problem med inbuktning av de gevärsklassade skydden.

 

Keramplattor är i allmänhet något rigidare men prestandan kan skilja stort mellan olika tillverkare. Det är en god idé att fråga tillverkaren om prestandan för den specifika modell man är intresserad av.

 

Stålkärnade skydd presterar ofta bäst inom detta område och brukar inte ha några problem med djup inbuktning. 

 

Så kan du minska risken för traumaskador

Oavsett vilken typ av skydd du använder så kan du minska risken för skador genom att använda en trauma pad eller en mjuk IIIA skyddspanel bakom den ballistiska plattan.

 

Alla ballistiska plattor från SPT Protection har en fin prestanda och jämförelsevis liten inbuktning. På detta område glänser också våra stålkärnade modeller där inbuktningen kan vara extremt liten. Till den som vill minimera risken för traumaskador så mycket det går rekommenderar vi någon av våra stålkärnade modeller samt en trauma pad eller en mjukpansarpanel att använda bakom plattan.

 

Klicka här för att se alla ballistiska plattor från SPT Protection. Kontakta oss gärna vid frågor eller behov av vägledning: info@sptprotection.com  Vi finns också på instagram 

 

 

 

 

1. U.S. Congress, Office of Technology Assessment. (1992). Police Body Armor Standards and Testing, Volume II: Appendices. U.S. Government Printing Office.

2. Gryth et al. (2002). Studier av behind armor blunt trauma (BABT). (foi.se) Totalförsvarets Forskningsinstitut.

3. Gryth D. (2007) Hemodynamic, Respiratory and Neurophysiological Reactions after High-Velocity Behind Armor Blunt Trauma. Thesis for doctoral degree, Karolinska Institutet. https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/39834/thesis.pdf?sequence=1&isAllowed=y